path: root/etc/TUTORIAL.sv

Emacs anv�ndarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.

Emacs-kommandon inneb�r ofta anv�ndning av kontrolltangenten (vanligen
m�rkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (p� vissa tangentbord m�rkt
ALT eller EDIT). Vi anv�nder h�r f�ljande f�rkortningar:

 C-<chr> h�ll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
         <chr>. C-f betyder: h�ll ner kontrolltangenten och tryck f.
 M-<chr> h�ll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
         META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, sl�pper
         den och trycker sedan <chr>.

Viktigt: F�r att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (tv� tecken).
Tecknen ">>" i v�nstermarginalen anger att du kan prova ett
kommando. Till exempel:
<<Tomma rader s�tts in runt n�sta rad n�r help-with-tutorial aktiveras>>
[Tomma rader av pedagogiska sk�l. Texten forts�tter nedanf�r.]
>> Tryck C-v (View next screen) f�r att hoppa till n�sta sk�rmbild.
        Prova nu. H�ll ned kontrolltangenten och tryck v. G�r s� i
        forts�ttningen n�r du �r f�rdig med en sk�rmbild.

Notera att det �r ett �verlapp p� tv� rader n�r du byter fr�n
sk�rmbild till sk�rmbild. Detta �r f�r att beh�lla sammanhanget n�r du
bl�ddrar fram�t i filen.

Det f�rsta du beh�ver veta �r hur du man�vrerar fr�n plats till plats
i texten. Du har redan l�rt dig hur du flyttar en sk�rmbild fram�t,
med C-v. F�r att flytta dig en sk�rmbild bak�t trycker du M-v. (H�ll
ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
META-, EDIT- eller ALT-tangent.)

>> Prova att trycka M-v och C-v n�gra g�nger.


* SAMMANFATTNING
----------------

F�ljande kommandon �r bra f�r att se hela sk�rmbilder:

        C-v     Flytta en sk�rmbild fram�t.
        M-v     Flytta en sk�rmbild bak�t.
        C-l     Rita om sk�rmen och placera texten d�r mark�ren st�r
                mitt p� sk�rmbilden. (Det �r KONTROLL-L, inte
                KONTROLL-1.)

>> Leta reda p� mark�ren och se vad som st�r d�r. Tryck sedan C-l.
   Hitta mark�ren igen och notera att det �r samma text som st�r kring
   mark�ren nu.

Du kan ocks� anv�nda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
har dem, f�r att flytta en hel sk�rmbild �t g�ngen, men du redigerar
effektivare om du anv�nder C-v och M-v.


* GRUNDL�GGANDE MARK�RR�RELSER
------------------------------

Att flytta sig fr�n sk�rmbild till sk�rmbild kan vara bra, men hur
f�rflyttar man sig till en speciell plats p� sk�rmen?

Det finns flera s�tt att g�ra detta. Du kan anv�nda piltangenterna,
men det �r mer effektivt att ha h�nderna i standardl�get och anv�nda
kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken �r likv�rdiga med de
fyra piltangenterna. S� h�r:

			 F�reg�ende rad, C-p
                                  :
                                  :
   Bak�t, C-b .... Nuvarande mark�rposition .... Fram�t, C-f
                                  :
                                  :
                           N�sta rad, C-n

>> Flytta mark�ren till linjen mitt i diagrammet genom att anv�nda C-n
   och C-p. Anv�nd sedan C-l f�r att centrera diagrammet p�
   sk�rmbilden.

Detta �r enklare att komma ih�g om du t�nker p� dessa f�rkortningar: P
f�r f�reg�ende (previous), N f�r n�sta (next), B f�r bak�t (backward)
och F f�r fram�t (forward). Dessa �r de grundl�ggande kommandona f�r
att flytta mark�ren och du kommer att anv�nda dem hela tiden.

>> G�r n�gra C-n s� att du kommer ned till den h�r raden.

>> Flytta dig in i raden med hj�lp av n�gra C-f och sedan upp�t
   med n�gra C-p. L�gg m�rke till vad C-p g�r n�r mark�ren st�r mitt
   p� en rad.

Textrader �r �tskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
avslutas ocks� vanligtvis med ett radslut men Emacs kr�ver inte att
den g�r det.

>> Prova med C-b i b�rjan av en rad. Detta g�r att mark�ren
   flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta �r f�r att den
   flyttar mark�ren �ver radslutstecknet.

C-f flyttar ocks� �ver radslut, precis som C-b.

>> G�r n�gra fler C-b s� att du f�r en k�nsla f�r var mark�ren
   �r. Tryck sedan n�gra C-f tills du kommer till slutet av
   raden. Tryck ytterligare en C-f s� att du flyttar mark�ren till
   n�sta rad.

N�r du flyttar mark�ren f�rbi toppen eller botten av sk�rmbilden
kommer texten utanf�r sk�rmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
och g�r det m�jligt f�r Emacs att flytta mark�ren utan att den
f�rsvinner ut ur sk�rmbilden.

>> Prova att flytta mark�ren f�rbi sk�rmbildens nederkant med hj�lp av
   C-n och se vad som h�nder.

Om det g�r f�r sakta att flytta mark�ren ett tecken i taget kan du
flytta den ett ord. M-f flyttar mark�ren ett ord fram�t och M-b
flyttar den ett ord bak�t.

>> Prova n�gra M-f och M-b.

Om mark�ren st�r mitt i ett ord kommer M-f att flytta mark�ren till
slutet av ordet. Om du st�r mitt emellan tv� ord kommer M-f att flytta
mark�ren till slutet av n�sta ord. M-b fungerar p� samma s�tt men i
motsatt riktning.

>> Tryck M-f och M-b n�gra g�nger och skifta mark�rposition med n�gra
   C-f och C-b s� att du ser hur M-f och M-b uppf�r sig vid olika
   placeringar av mark�ren b�de i och mellan ord.

L�gg m�rke till likheten mellan C-f och C-b � ena sidan och M-f och
M-b � den andra. Ofta anv�nds META-kommandon till spr�krelaterade
operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon anv�nds
till grundl�ggande operationer som inte beror av vad man redigerar
(bokst�ver, rader, etc.).

Denna likhet finns ocks� mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
mark�ren till b�rjan av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
och M-e flyttar den till b�rjan respektive slutet av ett stycke.

>> Prova n�gra C-a och sedan n�gra C-e.
   Prova ocks� n�gra M-a och sedan n�gra M-e.

Se hur efterf�ljande C-a efter varandra inte g�r n�got, medan flera
M-a forts�tter att flytta mark�ren till n�sta stycke. �ven om detta
inte verkar sj�lvklart �r det ganska naturligt.

Platsen d�r mark�ren �r i texten kallas ocks� f�r "arbetspunkt"
(point). Eller omskrivet: Mark�ren visar p� sk�rmen var arbetspunkten
�r i texten.

H�r �r en kort sammanfattning av de enklaste mark�rf�rflyttnings-
kommandona, inklusive ord- och styckesf�rflyttningskommandon:

        C-f     Flytta mark�ren ett steg fram�t
        C-b     Flytta mark�ren ett steg bak�t

        M-f     Flytta mark�ren ett ord fram�t
        M-b     Flytta mark�ren ett ord bak�t

        C-n     Flytta mark�ren till n�sta rad
        C-p     Flytta mark�ren till f�reg�ende rad

        C-a     Flytta mark�ren till b�rjan av raden
        C-e     Flytta mark�ren till slutet av raden

        M-a     Flytta mark�ren till b�rjan av meningen
        M-e     Flytta mark�ren till slutet av meningen

>> Prova alla dessa kommandon n�gra g�nger f�r tr�nings skull.
   Dessa �r de kommandon som anv�nds mest.

Tv� andra viktiga mark�rr�relsekommandon �r M-< (META mindre-�n), som
flyttar mark�ren till b�rjan av texten, och M-> (META st�rre-�n), som
flyttar den till slutet av texten.

P� en del tangentbord �r "<" placerad �ver komma, s� att man m�ste
anv�nda skift f�r att f� fram den. P� dessa tangentbord m�ste man
ocks� anv�nda skift f�r att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
bli M-komma.

>> Prova M-< nu f�r att flytta mark�ren till b�rjan av v�gledningen.
   Anv�nd sedan C-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.

>> Prova ocks� M-> f�r att flytta mark�ren till slutet av v�gledningen.
   Anv�nd sedan M-v f�r att flytta mark�ren tillbaka hit igen.

Du kan ocks� flytta mark�ren med hj�lp av piltangenterna, om
terminalen har piltangenter. Vi f�resl�r att du l�r dig C-b, C-f, C-n
och C-p av tre sk�l. F�r det f�rsta kommer de att fungera p� alla
slags terminaler. F�r det andra kommer du att finna, n�r du har f�tt
lite tr�ning i att anv�nda Emacs, att det g�r mycket snabbare att
anv�nda kontrollfunktionerna �n piltangenterna (f�r att du undviker
att �ndra fingers�ttningen). Den tredje anledningen �r att n�r man har
l�rt sig att anv�nda kontrolltangenten blir det l�ttare att l�ra sig
de mer avancerade kontrollfunktionerna.

De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och f�r de
flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
s� finns det ett annat alternativ f�r att ge numeriska argument: skriv
talet medan du h�ller ned META-tangenten. Vi f�resl�r att du anv�nder
C-u f�r det fungerar p� alla slags terminaler. Det numeriska
argumentet kallas ocks� f�r "prefixargument" eftersom det skrivs f�re
kommandot.

Till exempel: C-u 8 C-f flyttar mark�ren �tta steg fram�t.

>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument s� att du
   kommer s� n�ra den h�r raden som m�jligt med ett enda kommando.

De flesta kommandon anv�nder det numeriska argumentet f�r ett
repeterat utf�rande men det finns kommandon som anv�nder det
annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du l�rt dig hittills,
anv�nder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
dess v�rde, g�r kommandot n�got annat.

C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
till ett av dessa kommandon kommer sk�rmbilden flytta sig upp eller
ned s� m�nga rader som argumentet anger, ist�llet f�r s� m�nga
sk�rmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta sk�rmbilden 8 rader
upp�t.

>> Prova C-u 8 C-v nu.

Detta borde ha flyttat sk�rmbilden 8 rader upp�t. Om du �nskar flytta
tillbaka igen �r det bara att ge samma argument till M-v.

Om du anv�nder Emacs under ett f�nstersystem, som X11 eller
MS-Windows, finns det troligen ett rektangul�rt omr�de p� sidan
av Emacs-f�nstret, en s� kallad rullningslist. Genom att klicka i den
med musen kan du rulla texten.

>> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda omr�det
   p� rullningslisten. Detta b�r flytta sk�rmbilden till en plats i
   texten beroende p� var i rullningslisten du trycker.

>> Prova att flytta musen upp och ner medan du h�ller ner den
   mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
   p� hur du f�r musen.


* OM EMACS H�NGER
-----------------

Om Emacs slutar att reagera p� kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
att trycka C-g. Du kan ocks� anv�nda C-g f�r att stoppa ett kommando
som tar f�r l�ng tid att utf�ra.

Det �r ocks� m�jligt att anv�nda C-g f�r att avbryta ett numeriskt
argument eller b�rjan p� ett kommando som du inte �nskar att utf�ra.

>> Skriv C-u 100 f�r att ge ett numeriskt argument p� 100 och tryck
   C-g. Tryck nu C-f. Mark�ren skall nu flytta sig bara ett steg, f�r att
   du avbr�t argumentet med C-g.

Om du av misstag sl�r <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.


* SP�RRADE KOMMANDON
--------------------

En del Emacs-kommandon �r "sp�rrade" s� att nyb�rjare inte skall
anv�nda dem av misstag.

Om du provar ett av dessa sp�rrade kommandon kommer Emacs ge ett
meddelande som ber�ttar vilket kommando det �r och kommer att fr�ga om
du verkligen vill forts�tta och utf�ra detta kommando.

Om du verkligen �nskar att utf�ra kommandot trycker du mellanslag som
svar p� fr�gan. Normalt, om du inte �nskar att utf�ra detta kommando,
svarar du "n" p� fr�gan.

>> Skriv C-x C-l (som �r ett sp�rrat kommando).
   Skriv n som svar p� fr�gan.


* F�NSTER
---------

Emacs kan ha flera f�nster och varje f�nster kan visa sin egen text.
Vi kommer f�rklara senare hur man anv�nder flera f�nster. H�r skall vi
f�rklara hur man blir av med extra f�nster f�r att komma tillbaka till
det grundl�ggande l�get med endast ett f�nster. Det �r enkelt:

        C-x 1      Ett f�nster (dvs. ta bort alla andra f�nster).

Det �r KONTROLL-x f�ljt av siffran 1. C-x 1 utvidgar f�nstret d�r
mark�ren st�r s� att det fyller hela sk�rmbilden. Alla andra f�nster
tas bort.

>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l.
>> Tryck C-h k C-f.
   Se hur det h�r f�nstret krymper samtidigt som ett nytt upptr�der
   f�r att visa dokumentationen f�r C-f-kommandot.

>> Sl� C-x 1 och se hur dokumentationsf�nstret nu f�rsvinner.

Kommandot skiljer sig lite fr�n andra kommandon du har l�rt dig
eftersom det best�r av tv� tecken. Det startar med tecknet
KONTROLL-x. Det �r faktisk m�nga kommandon som startar med KONTROLL-x
och m�nga av dem har med filer, sk�rmbilder och liknande saker att
g�ra. Dessa kommandon �r tv�, tre eller fyra tecken l�nga.


* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
-------------------------

Om du �nskar att s�tta in text �r det bara att skriva in
texten. Tecken som du kan se, s� som A, 7, *, etc. tolkas som text och
s�tts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) f�r att s�tta in en
radbrytning.

Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
<Delback> �r en tangent p� tangentbordet -- samma som du normalt
anv�nder utanf�r Emacs f�r att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
Det �r vanligen en stor tangent n�gra rader ovanf�r retur-tangenten,
och den �r vanligtvis m�rkt "Delete, "Del" eller "Backspace".

Om den stora tangenten �r m�rkt med "Backspace" s� �r det den du
anv�nder f�r <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som �r m�rkt
med "Delete" men det �r inte <Delback>.

Generellt raderar <Delback> tecknet precis f�re den aktuella
mark�rspositionen.

>>  G�r detta nu: Skriv in n�gra tecken och ta bort dem genom att
    anv�nda <Delback>. Var inte r�dd f�r att skriva i den h�r filen,
    du kommer inte att kunna f�r�ndra originalet till v�gledningen.
    Detta �r bara en lokal kopia.

N�r en rad blir f�r l�ng f�r att rymmas p� en sk�rmbredd s� forts�tter
den p� raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du k�r under ett
f�nstersystem, en liten b�jd pil) i slutet av h�germarginalen
indikerar att raden forts�tter.

>>  Skriv in lite text s� att du kommer till slutet av raden och
    forts�tt att skriva lite till. Du kommer d� att se hur
    forts�ttningstecknet ser ut.

>>  Anv�nd <Delback> f�r att radera texten tills raden ryms p� en
    sk�rmbredd igen. Forts�ttningstecknet kommer d� att f�rsvinna.

Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
radbrytningen mellan tv� rader sl�s dessa samman till en. Om
resultatet av denna sammanslagning blir f�r stor f�r att passa inom en
sk�rmbredd, s� kommer den att visas med ett forts�ttningstecken.

>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad och tryck <Delback>.
   Detta kommer att klistra ihop raden med raden �ver.

>> Tryck <Return> f�r att s�tta in radbrytningen du tog bort.

T�nk p� att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
g�ller ocks� texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
skrivas flera g�nger.

>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * f�r att s�tta in ********.

Du har nu l�rt dig de mest grundl�ggande s�tten att skriva n�got i
Emacs och att r�tta fel. Du kan radera ord och rader ocks�. H�r �r en
�versikt �ver kommandon f�r radering:

        <Delback>    Raderar tecknet som st�r precis f�re mark�ren
        C-d          Raderar tecknet som st�r precis under mark�ren

        M-<Delback>  Raderar ordet precis f�re mark�ren
        M-d          Raderar ordet precis efter mark�ren

        C-k          Raderar fr�n mark�ren till slutet av raden
        M-k          Raderar till slutet av stycket

L�gg m�rke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
f�ljer m�nstret som b�rjade med C-f och M-f. (<Delback> �r inte precis
ett kontrolltecken men l�t oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
fungerar p� samma s�tt som C-e och M-e (n�stan).

Du kan ocks� ta bort vilken del som helst av texten med hj�lp av
f�ljande allm�nna metod. Flytta till ena �nden av det omr�de du vill
ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra �nden av
omr�det och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de tv�
positionerna.

>> Flytta mark�ren till bokstaven D i f�reg�ende stycke.
>> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
   l�ngst ner p� sk�rmen.
>> Flytta mark�ren till bokstaven o i ordet metod p� andra raden i
   stycket.
>> Tryck C-w. Detta tar bort texten fr�n och med D fram till just f�re
   o.

Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
�r att "borttagen" text kan h�mtas tillbaka, medan raderad text inte
kan det. �terins�ttning av borttagen text kallas "�terh�mtning"
(yanking).  Generellt kan man s�ga att kommandon som tar bort fler �n
ett tecken sparar undan texten (s� att den kan �terh�mtas) medan
kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
inte sparar n�gonting (och den texten kan allts� inte �terh�mtas).

>> Flytta mark�ren till b�rjan av en rad som inte �r tom.
   Tryck C-k f�r att ta bort texten p� raden.
>> Tryck C-k en g�ng till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
   raden som var kvar.

L�gg m�rke till att ett enstaka C-k bara raderar texten p� raden och
att det andra C-k raderar sj�lva raden och flyttar upp texten p� raden
under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
raderar s� m�nga rader OCH inneh�llet i dem. Detta �r allts� inte bara
en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar tv� rader samt de tomma
raderna, medan C-k tv� g�nger inte kommer att g�ra det.

Att s�tta in borttagen text kallas att "�terh�mta" den (yanking).
(T�nk p� det som att du rycker, eller drar, tillbaka n�gon text som
tagits bort.) Du kan antingen h�mta tillbaka borttagen text till samma
plats som d�r den blev borttagen, eller s� kan du s�tta in den p� en
annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
fil. Du kan ocks� h�mta tillbaka samma text flera g�nger s� att du f�r
flera lika f�rekomster av den.

Kommandot f�r att h�mta tillbaka text �r C-y. Kommandot h�mtar
tillbaka den sist borttagna texten och placerar den d�r mark�ren �r.

>> Prova: G�r C-y f�r att f� tillbaka texten.

Om du g�r flera C-k i rad s� kommer all bortagen text att sparas
samlat s� att ett C-y �terh�mtar alla raderna p� en g�ng.

>> Prova detta. Tryck C-k ett par g�nger.

Och h�mta s� tillbaka igen:

>> Tryck C-y. Flytta mark�ren n�gra rader ned och tryck C-y igen.
   S� kopierar man text.

Men vad g�r du om du har en text du �nskar att h�mta tillbaka men du
har redan tagit bort n�got nytt? C-y skulle h�mta tillbaka den senaste
texten som blev borttagen men tidigare bortagen text �r inte
f�rlorad. Du kan f� tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
anv�nt C-y f�r att h�mta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
ers�tta denna text med tidigare borttagen text. Genom att g�ra M-y om
och om igen h�mtas allt tidigare borttagen text tillbaka. N�r du har
n�tt den �nskade texten beh�ver du inte g�ra n�got ytterligare f�r att
beh�lla den. Forts�tt bara med din redigeringen och l�mna den
�tertagna texten d�r den �r.

Om du g�r M-y tillr�ckligt m�nga g�nger kommer du att komma tillbaka
till startpunkten (texten som sist blev borttagen).

>> Ta bort en rad, flytta mark�ren till en ny rad och ta bort �ven
   denna rad. Anv�nd C-y f�r att h�mta tillbaka den sista raden. Tryck
   M-y f�r att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
   M-y och se vad du f�r. Forts�tt med detta tills du f�r tillbaka den
   f�rsta raden igen och sedan n�gra g�nger till. Om du vill kan du
   prova med positiva och negativa argument till M-y.


* �NGRA
-------

Om du g�r en f�r�ndring i texten och sedan �ngrar dig, s� kan du
upph�va �ndringen med kommandot C-x u (undo).

Normalt kommer C-x u upph�va f�r�ndringen som gjordes av det sist
utf�rda kommandot. Om du repeterar C-x u flera g�nger kommer varje
repetition upph�va ett kommando till.

Det finns tv� undantag. Kommandon som inte f�r�ndrar texten r�knas
inte (detta inkluderar mark�rf�rflyttningar och bl�ddringskommandon),
och inskrivna enkelbokst�ver blir vanligtvis grupperade i grupper om
upp till 20 tecken. Detta �r f�r att reducera antalet C-x u som beh�vs
f�r att �ngra inskriven text.

>> Ta bort den h�r raden med C-k. C-x u kommer att h�mta tillbaka den
   igen.

C-_ �r ett alternativ till �ngra-kommandot. Den fungerar p� samma s�tt
som C-x u men �r enklare att trycka flera g�nger i f�ljd. Det
ol�mpliga med C-_ �r att den �r sv�r att hitta p� en del tangentbord.
Det �r d�rf�r vi ocks� har C-x u. P� en del terminaler kan du f� fram
C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl h�lls nere.

Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medf�r repetering.

Du kan �ngra radering av text precis p� samma s�tt som du kan �ngra
att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
n�gonting p�verkar endast om du kan h�mta tillbaka det med C-y. F�r
�ngerfunktionen spelar det ingen roll hur texten f�rsvunnit.


* FILER
-------

F�r att texten du har f�r�ndrat skall sparas permanent m�ste du l�gga
den i en fil. Om du inte g�r det kommer texten att f�rsvinna n�r du
avslutar Emacs. Du l�gger texten i en fil genom att f�rst finna (find)
denna fil. Detta kallas ocks� f�r att bes�ka filen (visit).

Att finna en fil inneb�r att du ser filens inneh�ll i Emacs. P� m�nga
s�tt �r det som om du f�r�ndrar sj�lva filen men f�r�ndringen du g�r
kommer inte bli permanent f�rr�n filen sparas (save). Detta �r f�r att
undvika att halvf�r�ndrade filer sparas n�r du inte vill det. Till och
med n�r du sparar filen kommer Emacs att beh�lla originalet under ett
nytt namn, som backup, ifall du senare �ngrar alltihop.

Om du tittar n�stan l�ngst ner p� sk�rmbilden s� kommer du se en rad
som b�rjar och slutar med minustecken, och som inneh�ller texten
"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av sk�rmbilden visar alltid namnet p�
filen du bes�ker. Just nu �r du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
och som �r en personlig kopia av v�gledningen till Emacs. Vilken fil
du �n �r inne i s� kommer filnamnet st� d�r.

En annan sak med kommandot f�r att finna filer �r att du m�ste ange
vilket filnamn du �nskar. Vi s�ger att kommandot "l�ser ett argument
fr�n terminalen". I detta fall �r argumentet namnet p� filen. Efter
att du gett kommandot

        C-x C-f   Finn en fil

kommer Emacs fr�ga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns p� den
nedersta raden i sk�rmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert n�r
den anv�nds p� det h�r s�ttet. Du kan anv�nda vanliga Emacs-kommandon
f�r att f�r�ndra filnamnet.

N�r du skriver in filnamnet, eller n�got annat i minibufferten, kan du
avbryta med kommandot C-g.

>> Skriv C-x C-f och s� C-g. Detta avbryter minibufferten och
   avbryter ocks� C-x C-f kommandot som anv�nde minibufferten. S� att
   du inte finner n�gon fil.

N�r du �r f�rdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> f�r att
utf�ra kommandot. D� kommer C-x C-f kommandot att b�rja leta fram
filen. Minibufferten f�rsvinner n�r C-x C-f kommandot �r f�rdigt.

Efter en liten stund kommer filen upp p� sk�rmen och du kan b�rja
redigera inneh�llet. N�r du vill spara filen kan du anv�nda detta
kommando

        C-x C-s   Spara fil

Detta sparar texten p� sk�rmen till filen. F�rsta g�ngen detta g�rs
kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn s� att den inte g�r
f�rlorad. Det nya filnamnet bildas genom att l�gga till ett "~" i
slutet av det ursprungliga filnamnet.

N�r lagringen �r utf�rd kommer Emacs skriva ut namnet p� filen som
blev sparad. Du b�r spara ofta s� att du inte f�rlorar s� mycket om
systemet kraschar.

>> Skriv C-x C-s f�r att spara en kopia av denna v�gledning.
   Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
   p� sk�rmbilden.

Observera: P� vissa system leder C-x C-s till att sk�rmen l�ser
sig. Detta tyder p� att systemet har "fl�deskontroll" och att denna
har f�ngat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. F�r att
forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s� fall i avsnittet "Spontaneous
Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen f�r att f� tips p� hur
detta kan undvikas.

Du kan finna en existerande fil, antingen f�r att f�r�ndra den eller
f�r att titta p� den. Du kan ocks� finna en fil som inte existerar.
Det �r s� man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som �r tom till
att b�rja med, och s�tt ig�ng med att skriva texten som skall in i
filen. F�rst n�r du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
filen med den text du har skrivit. Fr�n och med detta editerar du en
fil som existerar.


* BUFFERTAR
-----------

Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den f�rsta filen forts�tta
att vara �ppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
den p� nytt med C-x C-f. P� s� s�tt kan du ha ett stort antal filer
�ppna i Emacs.

>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
   Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att anv�nda
   C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> f�r att komma
   tillbaka till den h�r v�gledningen.

Emacs sparar texten f�r varje fil i ett objekt kallat "buffert". N�r
du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. F�r att se en lista
�ver existerande buffertar i Emacs kan du skriva

        C-x C-b      Listning av buffertar.

>> Prova C-x C-b nu.

Se hur varje buffert har ett namn och att de ocks� kan ha namnet p�
den fil som inneh�llet kommer fr�n. Vilken text du �n ser i ett
Emacs-f�nster s� tillh�r den alltid en buffert.

>> Skriv C-x 1 f�r att bli kvitt buffertlistan.

N�r du har flera buffertar s� �r bara en av dem "g�llande" �t g�ngen.
Det �r den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
s� m�ste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
motsvarar en fil kan du g�ra det genom att bes�ka den igen med C-x
C-f. Det finns dock ett enklare s�tt: anv�nd C-x b kommandot. I det
kommandot anger du buffertens namn.

>> Skriv C-x b foo <Return> f�r att g� tillbaka till bufferten "foo"
   som inneh�ller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
   <Return> f�r att komma tillbaka till den h�r handledningen.

Mestadels �r buffertens namn densamma som filens namn (utan
katalogdel.) Det �r dock inte alltid s�. Bufferlistan du skapar med
C-x C-b visar alltid namnen p� varje buffert.

All text du ser i ett Emacsf�nster �r alltid del av n�gon buffert. En
del buffertar �r inte knutna till n�gon fil, till exempel bufferten
"*Buffer List*". Det �r den buffert som inneh�ller buffertlistan som
skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
n�gon fil. Den inneh�ller de meddelanden som visas p� den nedersta
raden i Emacs sessionen.

>> Skriv C-x b *Messages* <Return> f�r att se meddelandebufferten.
   Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> f�r att �terg� till den h�r
   handledningen.

Om du �ndrar texten till en fil och sedan �ppnar en ny fil, s� kommer
inte den f�rsta filen sparas. F�r�ndringen ligger kvar i
bufferten. Skapande och redigering av den nya filen p�verkar inte den
f�rsta filens buffert. Detta kan vara bra men betyder ocks� att du
beh�ver ett l�mpligt s�tt att spara den f�rsta filens buffert. Det �r
omst�ndligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
C-f f�r att sedan spara filen med C-x C-s. D�rf�r finns kommandot

        C-x s      Spara buffertar

C-x s fr�gar f�r varje buffert med �ndringar, som inte sparats, om du
vill spara eller ej.

>> S�tt in en rad med text och spara med C-x s
   Du skall nu f� fr�gan om du �nskar spara bufferten
   TUTORIAL.sv. Svara ja p� fr�gan genom att trycka "y" (yes).


* UTVIDGNING AV KOMMANDOM�NGDEN
-------------------------------

Det finns mycket fler Emacs-kommandon �n antalet KONTROLL- eller
META-tangenter. F�r att komma f�rbi denna begr�nsning har Emacs ett
"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i tv� varianter:

        C-x     Tecken-utvidgning. F�ljs av ett tecken.
        M-x     Namngiven kommandoutvidgning. F�ljs av ett
                kommandonamn.

Detta �r kommandon som �r bra att ha men anv�nds mer s�llan �n de
kommandon du redan har l�rt dig. Du har redan sett n�gra av dem, C-x
C-f f�r finn, och C-x C-s f�r spara. Ett annat exempel �r kommandot
f�r att avsluta Emacs som �r C-x C-c. Var inte r�dd f�r att f�rlora
f�r�ndringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara f�r�ndringar
innan Emacs avslutas.

C-z �r kommandot f�r att avsluta Emacs *tillf�lligt* s� att du kan
�terv�nda till samma Emacs senare.

P� system som till�ter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du f�
tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.

P� system som saknar suspendering startar C-z ett skal som k�r under
Emacs och som ger dig chansen till att k�ra andra program och sedan
�terg� till Emacs efter�t. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
detta fall �terv�nder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.

C-x C-c anv�nds n�r du skall avsluta Emacs. Det �r klokt att avsluta
Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
applikationer eftersom det inte �r s�kert att de kan hantera
suspendering av Emacs. Under normala omst�ndigheter, om du inte har
t�nkt att logga ut, �r det b�ttre att suspendera Emacs med C-z
ist�llet f�r att avsluta.

Det finns m�nga C-x kommandon. H�r �r en lista �ver de du har l�rt dig
hittills:

	C-x C-f		Finn fil
	C-x C-s		Spara fil
	C-x s		Spara n�gra buffertar
	C-x C-b		Lista buffertar
	C-x b		Byt buffert
	C-x C-c		Avsluta Emacs
	C-x 1		Ta bort alla utom ett f�nster
	C-x u		�ngra

Namngivna utvidgade kommandon �r kommandon som anv�nds mycket s�llan
eller bara i vissa l�gen. Ett exempel p� ett s�dant kommando �r
replace-string, som globalt ers�tter en teckenstr�ng med en annan. N�r
du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i sk�rmbilden med
M-x d�r du skall skriva in kommandot du �nskar att k�ra, i det h�r
fallet "replace-string". Det �r bara att skriva "repl s<TAB>" och
Emacs kommer d� att fylla i kommandonamnet. (<TAB> �r
tabulatortangenten, som vanligtvis finns �ver CapsLock- eller
skifttangenten n�ra den v�nstra kanten p� tangentbordet.) Avsluta
kommandot med <Return>.

Kommandot replace-string kr�ver tv� argument, teckenstr�ngen som skall
ers�ttas och teckenstr�ngen som den skall ers�ttas med. Du m�ste
avsluta b�gge argumenten med <Return>.

>> Flytta mark�ren till den blanka raden tv� rader under denna rad.
   Skriv M-x repl s<Return>f�r�ndrad<Return>�ndrad<Return>.

   L�gg m�rke till hur den h�r raden har blivit f�r�ndrad. Du har
   ersatt ordet f-�-r-�-n-d-r-a-d med "�ndrad" p� alla platser d�r
   ordet f�rekom, fr�n mark�ren och ned�t.


* SPARAUTOMATIK
---------------

N�r du har gjort f�r�ndringar i en fil men inte sparat den, s� kommer
�ndringarna att g� f�rlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
detta sparar Emacs periodiskt �ndringarna i en autosparfil f�r varje
fil du redigerar. Denna fil har ett # i b�rjan och slutet av
filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" s� kommer
namnet p� autosparfilen bli "#hej.c#". N�r du sparar filen p� vanlig
s�tt kommer Emacs radera autosparfilen.

Om maskinen kraschar kan du �terf� dina automatiskt sparade �ndringar
genom att finna filen p� vanlig s�tt (filen du redigerade, inte
autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. N�r Emacs vill ha
bekr�ftelse svarar du yes<Return> f�r att �terst�lla filen.


* EKOOMR�DE
-----------

Om Emacs ser att du skriver kommandon l�ngsamt s� kommer de att visas
p� den nedersta raden i sk�rmbilden i ett omr�de som kallas
"ekoomr�de" (echo area). Detta omr�de inneh�ller den nedersta raden p�
sk�rmbilden.


* L�GESRADEN
------------

Raden precis �ver ekoomr�det kallas "l�gesrad" (mode line). Den ser
ungef�r ut s� h�r:

--:**  TUTORIAL       63% L749    (Fundamental)-----------------------

Raden inneh�ller information om Emacs och texten du redigerar.

Du vet redan vad filnamnet betyder, det �r den fil du har funnit. NN%
visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
befinner sig �ver toppen av sk�rmbilden. Om toppen av filen �r i
sk�rmbilden kommer det st� "Top" ist�llet f�r " 0%" och om slutet av
filen �r i sk�rmbilden kommer det st� "Bot". Om du ser p� en fil d�r
hela texten passar in p� en sida kommer det st� "All".

Bokstaven L f�ljd av siffror anger positionen p� ett annat
s�tt. Siffrorna visar vilken rad som mark�ren befinner sig p�.

Stj�rnorna n�ra b�rjan av raden visar att det har skett f�r�ndringar i
filen sedan den sist blev sparad. N�r du precis har �ppnat en fil
kommer det inte st� n�got h�r, bara minustecken.

Den del av l�gesraden som st�r inom parentes visar vilket
redigeringsl�ge (mode) du anv�nder. Standardl�get �r "Fundamental",
som du anv�nder nu. Det �r ett exempel p� ett huvudl�ge (major mode).

Emacs har m�nga olika huvudl�gen. N�gra av dem �r gjorda f�r
redigering av olika programmeringsspr�k eller typer av text, till
exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudl�ge �t
g�ngen och l�gesnamnet st�r alltid d�r det st�r Fundamental nu.

Varje huvudl�ge g�r att en del kommandon uppf�r sig annorlunda. Det
finns till exempel kommandon f�r att s�tta in kommentarer i programkod
och eftersom varje programmeringsspr�k har sitt s�tt att skriva
kommentarer p� s� m�ste de olika huvudl�gena s�tta in dessa
kommentarer p� olika s�tt. Varje huvudl�ge namnger ett utvidgat
kommando som anv�nds f�r att byte till det l�get. Till exempel �r M-x
fundamental-mode kommandot f�r att byta till huvudl�get Fundamental.

Om du skall redigera text, s�som den h�r filen, b�r du troligen
anv�nda Text-l�ge.

>> Skriv M-x text mode<Return>.

Inget av kommandona du har l�rt dig hittills f�r�ndrar Emacs i n�gon
h�gre grad. Men l�gg m�rke till att M-f och M-b nu behandlar
apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.

Varje huvudl�ge g�r vanligtvis sm� f�r�ndringar som denna och de flesta
kommandon g�r samma sak i varje huvudl�ge, de fungerar bara lite
annorlunda.

F�r att f� fram dokumentationen f�r det l�ge du �r i nu kan du skriva
C-h m.

>> Anv�nd C-u C-v s� att denna rad kommer n�ra toppen av
   sk�rmbilden.
>> Skriv C-h m och se hur Text-l�get skiljer sig fr�n
   Fundamental-l�get.
>> Tryck C-x 1 f�r att ta bort dokumentationen fr�n sk�rmbilden.

Huvudl�ge kallas s� f�r att det �ven finns sidol�gen (minor mode).
Ett sidol�ge ers�tter inte ett huvudl�ge, utan modifierar det. Varje
sidol�ge kan st�ngas av och p� oberoende av andra sidol�gen och
oberoende av huvudl�get. D�rf�r kan du anv�nda ett sidol�ge, en
kombination av flera sidol�gen eller inget sidol�ge alls.

Ett bra sidol�ge, speciellt f�r redigering av text, �r
radbrytningsl�get (auto-fill-mode). N�r detta l�ge �r p� bryter Emacs
rader mellan ord automatisk n�r du skriver in text s� att en rad blir
f�r l�ng.

Du kan sl� p� radbrytningsl�get genom att skriva M-x auto fill
mode<Return>. N�r l�get �r p�slaget kan du sl� av det igen genom att
upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om l�get �r avslaget sl�r
kommandot p� det och vice versa. Vi s�ger att kommandot "v�xlar
l�get".

>> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv s� in en rad med
   "asdf " tills raden delar sig. Du m�ste s�tta in blanktecken, f�r
   Auto Fill bryter bara raden mellan ord.

Marginalen �r vanligtvis satt till 70 tecken men du kan �ndra detta
genom att anv�nda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
genom ett numeriskt argument.

>> Skriv C-x f med ett argument p� 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
   n�gon text och l�gg m�rke till att Emacs bryter rader som �r l�ngre
   �n 20 tecken. S�tt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
   att anv�nda C-x f en g�ng till.

Om du g�r f�r�ndringar mitt i en rad s� kommer inte sidol�get Auto
Fill att kunna omformattera raderna f�r dig.
F�r att g�ra detta kan du trycka M-q med mark�ren inne i det avsnittet
du �nskar att omformatera.

>> Flytta mark�ren in i f�reg�ende stycke och tryck M-q.


* S�KNING
---------

Emacs kan s�ka efter textstr�ngar (grupper med sammanh�ngande
bokst�ver eller ord) antingen fram�t eller bak�t i texten. N�r du
s�ker efter text kommer mark�ren att flytta sig till n�sta plats d�r
teckenstr�ngen upptr�der.

S�kmetoden i Emacs skiljer sig lite fr�n s�kmetoder i andra
redigeringsprogram genom att den �r inkrementell. Detta betyder att
s�kandet fortg�r medan du skriver in teckenstr�ngen du skall s�ka
efter.

Kommandot f�r att inleda en s�kning �r C-s f�r att s�ka fram�t och C-r
f�r att s�ka bak�t. MEN V�NTA! Prova dem inte �n.

N�r du skriver C-s kommer du l�gga m�rke till att texten "I-search"
dyker upp i eko-omr�det. Detta s�ger dig att Emacs �r inne i sidol�get
inkrementell s�kning och v�ntar p� att du skall skriva in det du letar
efter. <Return> avslutar s�kandet.

>> Skriv nu C-s f�r att starta en s�kning. Skriv nu l�ngsamt, en
   bokstav i taget, ordet 'mark�r', och g�r en paus efter varje g�ng
   du skriver en bokstav s� att du ser vad som sker med mark�ren. Nu
   har du s�kt efter ordet "mark�r" en g�ng.
>> Skriv C-s en g�ng till f�r att s�ka efter n�sta f�rekomst av ordet
   "mark�r".
>> Tryck nu p� <Delback> fyra g�nger och se hur mark�ren flyttar sig
>> Tryck <Return> f�r att avsluta s�kandet.

S�g du vad som h�nde? Under inkrementell s�kning f�rs�ker Emacs att g�
till den f�rsta f�rekomsten av texten som du har skrivit s� l�ngt, och
markerar tr�ffen s� att du ser var den �r. F�r att g� till n�sta
f�rekomst av ordet 'mark�r' �r det bara att trycka C-s en g�ng till.
Om det inte finns flera f�rekomster kommer Emacs att pipa och meddela
att s�kandet har misslyckats. C-g avbryter ocks� s�kandet.

Observera: P� vissa system g�r C-s att sk�rmen l�ser sig. Detta tyder
p� att systemets fl�deskontroll har f�ngat upp C-s och inte skickat
den vidare till Emacs. F�r att forts�tta m�ste du trycka C-q. Se i s�
fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
Emacs-manualen f�r r�d om hur detta kan undvikas.

Om du �r inne i en inkrementell s�kning och trycker <Delback> kommer
du l�gga m�rke till att den sista bokstaven i s�kstr�ngen blir raderad
och s�kandet hoppar tillbaka till en tidigare f�rekomst. Om du till
exempel skriver "m" f�r att s�ka efter den f�rsta f�rekomsten av "m",
och sedan trycker "a" s� kommer mark�ren flytta sig till f�rsta
f�rekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avl�gsnar "a" fr�n
s�kstr�ngen, och mark�ren flyttar sig tillbaka till den f�rsta
f�rekomsten av "m".

Om du �r mitt i en s�kning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
s� avbryts s�kandet. Undantag �r tecken som anv�nds under s�kningen,
s� som C-s och C-r.

C-s startar en s�kning som letar efter varje f�rekomst av s�kstr�ngen
EFTER mark�rspositionen. Om du skall s�ka efter en str�ng tidigare i
texten m�ste du anv�nda C-r. Allt vi har sagt om C-s g�ller ocks� f�r
C-r, bortsett fr�n att riktningen p� s�kningen �r den omv�nda.


* FLERA F�NSTER
---------------

En av egenskaperna hos Emacs �r att den kan visa mera �n en buffert p�
sk�rmen samtidig.

>> Flytta mark�ren till den h�r raden och tryck C-u 0 C-l (allts�
   KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).

>> Skriv nu C-x 2, som leder till att sk�rmen delas i tv�
   f�nster. B�gge f�nstren visar den h�r v�gledningen. Mark�ren st�r i
   det �vre f�nstret.

>> Skriv C-M-v f�r att rulla det nedre f�nstret.
   (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)

>> Skriv C-x o (o f�r other) f�r att flytta mark�ren till det
   nedre f�nstret.

>> Anv�nd C-v och M-v i det nedre f�nstret f�r att flytta upp
   och ned i texten. Forts�tt att l�sa den h�r texten i det �vre
   f�nstret.

>> Skriv C-x o igen f�r att flytta mark�ren tillbaka till det �vre
   f�nstret. Mark�ren i det �vre f�nstret st�r p� samma plats som det
   gjorde n�r du l�mnade det.

Du kan forts�tta att anv�nda C-x o f�r att byta mellan de tv�
f�nstren. Vart och ett av f�nstren har sin egen mark�rposition men det
�r bara ett av f�nstren som visar den. Alla redigeringskommandon
fungerar i det f�nster d�r mark�ren �r synlig. Vi kallar detta f�nster
f�r det valda f�nstret (selected window).

Kommandot C-M-v �r bra n�r du redigerar text i ett f�nster och
anv�nder det andra f�nstret f�r referenser. D� kan du kan ha mark�ren
i samma f�nster hela tiden och du kan anv�nda C-M-v f�r att flytta dig
i det andra f�nstret.

C-M-v �r ett exempel p� en KONTROLL-META-kombination. Om du har
META-tangenten h�ller du b�de KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
KONTROLL och META som trycks f�rst, f�r b�gge fungerar s� att de
"modifierar" de andra tangenterna du trycker.

Om du inte har META-tangenten och anv�nder <ESC> ist�llet �r
ordningsf�ljden viktig. Du m�ste trycka <ESC> f�ljt av KONTROLL-v,
KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det �r f�r att <ESC> �r ett tecken i
sig och inte en �kta "modifierare".

>> Skriv C-x 1 i det �vre f�nstret f�r att bli kvitt det nedre
   f�nstret.

Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre f�nstret skulle det �vre ha
f�rsvunnit. T�nk p� detta kommando som "Beh�ll bara ett f�nster, det
som mark�ren st�r i."

Du m�ste inte ha samma buffert i b�gge f�nstren. Du kan anv�nda C-x
C-f f�r att finna en ny fil i ett av f�nstren samtidigt som det andra
f�nstret f�rblir of�r�ndrat. Du kommer att m�rka att f�nstren �r helt
oberoende.

H�r �r ett annat s�tt att anv�nda tv� f�nster till att visa tv� olika
filer:

>> Skriv C-x 4 C-f f�ljt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
   Den nya filen kommer d� att dyka upp i det nedre f�nstret.
   Mark�ren flyttats ocks� dit.

>> Skriv C-x o f�r att g� tillbaka till det �vre f�nstret och C-x
   1 f�r att bli kvitt det nedre igen.


* REKURSIVA REDIGERINGSNIV�ER
-----------------------------

Ibland kan du hamna i n�got som kallas "rekursiv redigering"
(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
huvudl�get i l�gesraden. Till exempel kan det st� [(Fundamental)]
ist�llet f�r (Fundamental).

F�r att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
Detta �r ett generellt brytkommando. Du kan ocks� anv�nda det f�r att
bli kvitt extra f�nster och f�r att komma ut ur minibufferten.

>> Skriv M-x f�r att komma in i minibufferten. Skriv s� <ESC> <ESC>
   <ESC> f�r att komma ut.

Du kan inte anv�nda C-g f�r att komma ut ur rekursiv redigering.
Detta �r f�r att C-g anv�nds f�r att avbryta kommandon och argument
under rekursiv redigering.


* MER HJ�LP
-----------

I denna v�gledning har vi f�rs�kt inkludera precis s� mycket
information att du kan b�rja anv�nda Emacs. Det finns s� m�nga
m�jligheter i Emacs att det skulle vara om�jligt att f�rklara alla
h�r. Men du VILL s�kert l�ra dig mer om Emacs eftersom den har m�nga
goda egenskaper. Emacs tillhandah�ller kommandon f�r att l�sa all
dokumentation. Dessa hj�lpkommandon startas med teckenkombinationen
C-h.

F�r att anv�nda hj�lpen skriver du C-h f�ljt av ett tecken f�r den
hj�lp du beh�ver. Om du verkligen �r helt villr�dig kan du trycka C-h
? f�r att Emacs skall visa vilken hj�lp som finns tillg�nglig. Om du
har skrivit C-h och best�mmer dig f�r att du inte beh�ver ha n�gon
hj�lp kan du trycka C-g f�r att avbryta.

(P� vissa platser �r C-h omkonfigurerad. Det �r normalt ingen bra ide�,
s� du kan p� goda grunder klaga hos systemadministrat�ren. Under
tiden, om C-h inte visar ett hj�lpmeddelande l�ngst ner p� sk�rmen,
kan du i st�llet f�rs�ka med funktionstangenten F1 eller M-x
help<Return>.)

Den mest grundl�ggande hj�lp-funktionen �r C-h c. Skriv C-h, ett "c"
och en knappsekvens. Emacs ger d� en beskrivning av kommandot.

>> Skriv C-h c C-p.

Meddelandet skall d� bli n�got i stil med:

        C-p runs the command previous-line

Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen anv�nds huvudsakligen f�r
att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
beskrivande namn kan de ocks� fungera som en enkel dokumentation,
tillr�ckligt f�r att p�minna dig om kommandon du redan l�rt dig.

Flerteckenskommandon, s� som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
eller ALT tangenten) <ESC> v, �r ocks� till�tna efter C-h c.

F�r att f� mer information om ett kommando kan du anv�nda C-h k
ist�llet f�r C-h c.

>> Skriv C-h k C-p.

Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
f�nster. F�r att avsluta hj�lpf�nstret kan du trycka C-x 1. Du beh�ver
inte g�ra det omedelbart. Du kan editera med hj�lptexten som st�d f�r
att f�rst senare ta bort f�nstret med C-x 1.

H�r �r fler varianter p� C-h:

   C-h f        Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.

>> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
   Detta ger den information Emacs har om funktionen
   som implementerar kommandot C-p.

Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen f�r de variabler
som du kan �ndra v�rde p� f�r att anpassa Emacs beteende. Du m�ste
ange namnet p� variabeln n�r Emacs fr�gar efter den.

   C-h a        Kommando-aprop� (Command Apropos). Skriv in ett
		nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
		inneh�ller det nyckelordet. Alla dessa
                kommandon kan aktiveras med META-x. F�r n�gra
                kommandon listas ocks� de kombinationer best�ende av
                en eller tv� tecken som k�r det kommandot.

>> Skriv C-h a file<Return>.

Detta visar i ett annat f�nster en lista �ver alla M-x kommandon d�r
"file" f�rekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.

>> Tryck C-M-v f�r att rulla texten i hj�lpf�nstret. G�r det n�gra
   g�nger.

>> Type C-x 1 f�r att ta bort hj�lpf�nstret.

   C-h i        L�s direktmanualen (alias Info). Detta kommando
                placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
                d�r du kan l�sa direkthj�lpen f�r de paket som �r
                installerade i ditt system. Sl� m emacs <Return> f�r
                att l�sa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
                anv�nt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig p� en
                guidad tur �ver Infol�gets (Info-mode) m�jligheter.
                N�r du v�l har tagit dig igenom den h�r
                anv�ndarhandledningen s� �r det direktmanualen som �r
                din huvudsakliga k�lla till dokumentation.


* TILL SIST
-----------

T�nk p� att anv�nda C-x C-c f�r att avsluta Emacs permanent. F�r att
tillf�lligt g� till ett skal, s� att du senare kan komma tillbaka
igen, anv�nd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)

Denna v�gledningen �r avsedd f�r nya anv�ndare, om det �r n�got som �r
oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig sj�lv -- Skicka
ett mail och klaga!


* MER FUNKTIONER
----------------

Du kan l�ra dig mer om Emacs genom att l�sa dess manual, antingen i
bokform eller on-line i Info (anv�nd Hj�lp-menyn eller skriv F10 h r).
Tv� finesser som du kan komma att gilla speciellt �r komplettering
(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som f�renklar
filhantering.

Komplettering �r ett s�tt att undvika on�diga tangenttryckningar. Till
exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet s�
l�ngt den kan r�kna ut det fr�n det du redan skrivit. Komplettering
finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".

Dired g�r det m�jligt att lista filer i en katalog (och �ven dess
subkataloger), flytta runt i listan, bes�ka, byta namn, ta bort och
operera p� olika s�tt p� filerna. Dired finns beskrivet i Info i
Emacs-manualen i noden "Dired".

Manualen beskriver �ven m�nga andra Emacs funktioner.


* KOPIERING
-----------

Denna v�gledning h�rstammar fr�n en hel rad Emacs-v�gledningar och den
f�rsta skrevs av Stuart Cracraft f�r den ursprungliga Emacs. Mats
Lidell �versatte den till Svenska.

This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
comes with permission to distribute copies on certain conditions:

Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004,
   2005, 2006 Free Software Foundation, Inc.

   Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
   of this document as received, in any medium, provided that the
   copyright notice and permission notice are preserved,
   and that the distributor grants the recipient permission
   for further redistribution as permitted by this notice.

   Permission is granted to distribute modified versions
   of this document, or of portions of it,
   under the above conditions, provided also that they
   carry prominent notices stating who last altered them.

The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
same spirit.  Please read the file COPYING and then do give copies of
GNU Emacs to your friends.  Help stamp out software obstructionism
("ownership") by using, writing, and sharing free software!

;;; Local Variables:
;;;   coding: latin-1
;;;   sentence-end-double-space: nil
;;; End:

;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b